Träffade GBIF

23 mars 2009

Förra veckan träffade jag, Lars Lundqvist och Börje Lewin repesentanter för GBIF Sverige (Global Biodiversity Information Facility). GBIF är ett samarbete mellan museer, institutioner, organisationer och myndigheter som har naturhistorisk data för att tillgängliggöra denna för t ex samsökningstjänster. Känns det igen? :) GBIF har 90 medlemmar från 50 länder och bara i Sverige så finns drygt 21 miljoner poster. Vi identifierade snabbt beröringspunkter gällande t ex osteologiska samlingar… Skulle det vara intressant att söka i Historiska museets bensamlingar och samtidigt få träffar på naturhistoriska institutioner? För att detta ska fungera är det vitkigt att det finns ett latinskt namn i objektsbeskrivningen.

GBIF är samtidigt intresserade av att kunna visa vad som hänt på en plats utöver rent naturhistoriska data. Nästa steg är att se om K-samsök kan skörda GBIF och om man får fram vettiga resultat.


Tillgängliggörande av historiska bilder

18 mars 2009

Många museer förvaltar bilder där fotografen dog före 1939. Detta innebär att bilderna inte längre har någon upphovsrätt. För att tillgänliggöra dessa bilder så har vi på RAÄ (som första nordiska institution) lagt ut ett urval foton (121 stycken för att vara mer exakt) på Flickr Commons. Aktuella bilder för Flickr Commons är:

”1. The copyright is in the public domain because it has expired;
2. The copyright was injected into the public domain for other reasons, such as failure to adhere to required formalities or conditions;
3. The institution owns the copyright but is not interested in exercising control; or
4. The institution has legal rights sufficient to authorize others to use the work without restrictions.”

Vi tänker lägger ut fria bilder till en början men på sikt skulle det vara intressant att titta även på andra bilder där vi äger den ekonomiska rätten.

Jag hoppas att andra institutioner inspireras och lägger ut sina egna bilder på t ex Flickr.


Bebyggelseregistret i K-samsök

16 mars 2009

Nu finns även byggnaderna i RAÄ:s bebyggelseregister tillgängliga via K-samsök.

Vilken källa som kommer härnäst är svårt att säga, många är på gång men ingen som är omedelbart förestående.

//Börje


Mer pedagogiskt om web 2.0

11 mars 2009

Här kommer fler Youtubeklipp som pedagogiskt förklarar vad olika sociala verktyg är. Efter att ha jobbat med att implementera web 2.0-tänk i en organisation så är min erfarenhet att man får lägga ner mycket tid på att förklara vad de olika delarna är. Filmerna nedan är bra att ha i bakfickan när nån kollega frågar vad t ex en blogg, rss eller wiki är. :)

Blogg

RSS

Wiki

Social media

Fototjänster på nätet (t ex Flickr)

Se fler filmer här


The machine is us – Web 2.0 på under 5 minuter

10 mars 2009

2007 dök det upp en film om web 2.0 på Youtube, skapad av Michael Wesch (assistant professor i Kulturantropologi vid Kansas State University). Visuellt tilltalande och pedagogisk. Se och njut! Den är licensierad under Creative Commons (Attribution-Noncommercial-Share Alike) så det är tillåtet att ladda hem den, sprida och göra ändringar så länge Wesch blir omnämnd och det inte används komersiellt.


Uppstartsmötet avklarat

09 mars 2009

I fredags (090306) var vi i Stockholm för att träffa den arbetsgrupp som under förra året var med och tog fram protokollet. Tanken är att det under året ska fungera som en (av flera) kravställare och bollplank för utvecklingen av en version 1.0 av K-samsök. Ett önskemål är en möjlighet till workshop kring mappning av databasfälten mot parametrarna i protokollet (något som även David Haskiya berörde i sitt gästblogginlägg). Det uppstod även en diskussion kring hur det ska synas i k-samsök vad man får och inte får göra med materialet, både för tillämpningsutvecklare och användare.


Gästblogg: Att söka i K-samsök från en annan applikation

06 mars 2009

För många museer, arkiv och bibliotek och leverantörer av samlingssystem för ABM-sektorn kan det vara av intresse att erbjuda integration mot K-samsöksindexet. Vi på Curalia har ju varit anlitade för att utveckla det centrala K-samsökindexet, dess API och Javanoden för skördning till K-samsök. Internt har vi samtidigt i vårt Projekt Wunderkammer tagit fram en verktygslåda för utveckling av kundanpassade samlingsystem och givetvis har vi då passat på att möjliggöra sökning i K-samsök från denna vertygslåda som det nu också finns ett demo av.

Rent tekniskt har vi valt den allra enklaste vägen att söka i K-samsök: Fritextsökning via SRU mot hela K-samsökindexet med svar i XML-format. Wunderkammer i sig får också svar från sin egen lokala databas så K-samsökXML:en blev bara en lite annorlunda variant att styla om till det HTML-svar som användaren ser. Att pusha ett K-samsöksvar som (Media-)RSS för att titta på resultatet fick vi ”automagiskt” eftersom Wunderkammer skapar RSS för alla söksvar.

Vidare har vi valt att inte visa upp K-samsökobjektens detaljdata i Wunderkammer utan om användaren klickar på ett objekt i träfflistan så kommer de till dess objektpresentation i sitt ursprungssystem. Det skulle gå att från K-samsök begära ut ett objekts RDF-data och styla det till ett HTML-svar men vi ville få upp en K-samsökning på banan snabbt så det har vi prioriterat ner i dagsläget. Givetvis går det också att sätta en Javanod som skördar data från en Wunderkammerinstans till K-samsök men Wunderkammers nuvarande testdata hör förstås inte hemma i K-samsökindexet!

Så, har vi stött på några problem? Har allt gått som på räls? Huvudsakligen ja, men ett litet detaljproblem är att Västarvet har tolkat K-samsökspecarna för mappning av data på ett sätt och Historiska museet och RAÄ på ett annat. Det innebär att i Wunderkammer mallstyrda presentation visas objektens klassifikation olika – helt enkelt för att de har mappats olika. Andra tillämpningsutvecklare skulle stöta på samma problem så här är det viktigt att K-samsöksprojektet förtydligar sina specar och ensar mappningen.

David Haskiya är verksamhetsutvecklare och projektledare på Curalia.


Tårtkalas

05 mars 2009

Tårta

Idag passade vi på att fira att K-samsök finns som beta genom att bjuda kollegorna på tårta (ber om ursäkt för den suddiga mobilbilden). Alla sätt att sprida info om projektet är bra! :)


Gästblogg: Fornlämningar i mobilen

02 mars 2009

serie

Nu kan alla få information om svenska fornlämningar i mobilen. Vi på Idevio har en mobil gratis karttillämpning som heter Locago där har vi lagt till ett kartskikt för att söka efter fornlämningar. Sökningarna hämtar information från K-samsök och FMIS och presenterar resultatet som symboler på en kartbild. Till varje symbol finns mer information och i vissa fall en bild. Ladda ner i telefonen från get.locago.com eller prova web-demon. I telefonen lägger man till fornminnesskiktet genom att i menyn välja ”Lägg till Lager” -> ”Nyaste” och därefter väljer ”Fornminnen”.

Sökningarna hämtar information direkt från K-samsök och FMIS via de webservices som finns tillgängliga. Tillsvidare används FMIS-tjänsten för att söka efter vad som finns inom aktuellt kartområde. Sedan används K-samsök för att hämta mer information om varje objekt. När K-samsök får möjligheten att söka på koordinater kan vi gå direkt på denna tjänst och få med fler möjliga svar.

Vi som sysslar med kartor tycker naturligtvis att koordinaterna är viktiga och hoppas på att så många objekt som möjligt blir koordinatsatta samt att det går att söka på dessa. Självklart önskar vi mer text och bilder för de objekt som saknar detta. Det går smidigt att komma åt informationen eftersom den är XML-baserad. Vi använder här jsp för att omforma frågan som kommer från Locago till en fråga på FMIS eller K-samsök och för att omforma svaret till Locagos XML-format. Sökfrågan går till KML-tjänsten i FMIS vilket är en liten omväg vi tvingats till för att kunna ställa geografiska frågor. Svaret där är inte lika strukturerat utan det mesta ligger i ett beskrivnings-element utformat för Google Earth. Då vi inte får tillräckligt många träffar på ett område gör vi ytterligare försök med större områden.

Största delen av jobbet att få in fornlämningarna i tjänsten var att transformera koordinater mellan RT90 och WGS84 samt att tolka KML-svaret. Annars handlade det mest om att förstå vilka fält som var intressanta i vår tillämpning. Det är inte självklart vilka element som skall utnyttjas och detta är säkert något vi kan fintrimma allteftersom.

Johan Persson, CTO på Idevio


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.